Forumindex
Logga in
Sök
(Foton Göran Holmqvist. Classic Motor P1800 Sportcoupe´ -70, när den är som bäst?)
______________________________________________________________________________________________________
Nostalgia nr 1, 2020 har 10 sidor P1800 reportage och köpguide
(Foto Nostalgia. Stor P1800 special & köpguide)
Nostalgias köpguide för P1800
Nostalgias köpguide på 4 sidor innehåller: Att äga och köra P1800, tekniken, varianter år för år, P1800 klubben och priser. Även vad man bör se upp med vid P1800 köp, tex rosten, trasiga instrument, saknade delar mm.
(Foto Nostalgia. Stor P1800 special & köpguide)
(Foto Nostalgia. Stor P1800 special & köpguide)
(Circle K milesPLUS 98 + mer kraft och acceleration)
______________________________________________________________________________________________________
Volvo Klassiker med P1800 renovering mm!
Skön vinterläsning, 124 sidor om klassiska Volvobilar inkl. P1800 reportage och prislistor.
(Foto Volvo Klassiker. Specialutgåva)
Renovering av Volvo 1800 S -65 på 7 sidor mm
(Foto Volvo Klassiker. Specialutgåva)
Läs mer: Alla Klassiker artiklar om Volvo P1800/1800S
______________________________________________________________________________________________________
Anton Edbergs Volvo 1800 S -63 på Elmia
Renovering under fem års tid av en 1963 års Volvo 1800 S. Bilen har en P1800 Volvo färgkod från 1961-1962, gråmetallic färgkod 71 och B20:n har dubbla Webrar.
(Film av Bilsport. Anton Edbergs Volvo 1800 S -63 på Elmia)
Länk till film: Anton Edbergs Volvo 1800 S -63 på Elmia från Youtube.
______________________________________________________________________________________________________
P1800 klubben på Elmia mässan
Svenska Volvo P1800 klubben skrev:
"Klubben hade som tidigare en egen monter på 40 kvm med två bilar, en 1800 S Cab och en ES samt en klubbshop.
...
Gammal kärlek rostar inte och det gör inte en P1800 heller (om den sköts)!"
(Foto Svenska Volvo P1800 klubben)
Läs mer om: Bil- och Motormässan på Elmia.
______________________________________________________________________________________________________
Provkörning av Volvo 1800 S Cabriolet
(Artikeln publicerades ursprungligen i
Klassiska Bilar nummer 1/2010)
(Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Volvo tillverkade aldrig någon egen cabrioletversion av P1800, men det utesluter inte att försöken varit många.
När den kortvariga produktionen av öppna Volvo P1900, bilen byggdes enbart i 67 exemplar, lades ned 1957 laddade Volvo om rejält och satsade på en folksportbil baserad på Amazon-teknik i stället. Modernare i allt var P1800-modellen när den lanserades 1961, och även bättre på det mesta. Utom att finnas som cabriolet.
Särskilt amerikanska kunder önskade att Volvoledningen skulle falla till föga och ge dem en roadster värd namnet men det var inte förrän Volvohandlaren Stanley Lazarus utanför New York skred till verket 1964 som de första 1800 Convertible producerades.
Genom sitt nära nätverk med karosskonverterare, sufflettmakare och lackerare ansvarade Lazarus och hans firma Volvoville för ett 30-tal ombyggda öppna 1800. De allra första var veka i konstruktionen. Första provkörningsrapporterna berättar att dörrarna öppnade sig när man körde över vägskarvar.
Därefter infördes rejäla L-förstärkningar av bottenplattan.
Volvovilles 1800 Convertible
(Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Volvovilles 1800 Convertible är i dag hett eftertraktade samlarobjekt bland entusiaster världen över.
Liknande konverteringar utfördes av enstaka holländska och belgiska Volvohandlare under 1960-talet men även handbyggda exemplar långt senare visar att idén om en öppen 1800 kanske var den felande länken i en övrigt lyckad industrisatsning?
Vi plockar ut en bil som konverterades så sent som i mitten av 1990-talet, av dåvarande ägaren Stefan Lindfors. Han byggde även om Volvo PV till cabriolet enligt gammalt mönster. Lindfors bilar har bland annat sålts till samlare i Europa, bland annat till den i Volvosammanhang kände belgaren Guy Vermant, som till vardags driver nybilsförsäljning av Volvo i tredje generationen.
– Guy hör av sig en gång om året och undrar om min bil är till salu, men jag säljer inte, berättar Krister Cervin i Göteborg som äger denna fina 1800 S cabriolet av 1969 års modell.
Noterbart är att Lindfors var oerhört noggrann i sin ombyggnadsfilosofi. Exempelvis är sufflettställningen milsvitt snyggare och bättre paketerad än hos Volvoville-bilarna, som mest liknar uppspända ABC-bomullstält med tygtaket uppe.
Det som mest skiljer ut ”vår” bil är hardtop-lösningen. Coupétaket har behållits intakt. Med hardtopen på plats ser bilen ut som vilken grön, färgkoden ”mörkgrön 94” fanns 1967-71, 1800 S som helst. Granskning visar att skarven mot vindrutans ytterkanter glipar en del men mot bakluckan är det sugpassning som gäller.
Snyggt skuren
(Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Taklösheten klär verkligen P1800-karossen, men Volvo valde aktivt bort ett öppet alternativ ända in i modern tid. I USA fanns återförsäljare på 1960-talet som erbjöd en konvertering, men vår provkörningsvagn är ombyggd i Sverige i slutet av 1990-talet.
Att vika tak är ingen enkel match på denna unika Volvoroadster. Proceduren är omständig, kräver övning. Både uppfälld och nervikt är suffletten solid och fabriksmässig, Christoffer ”Chrille” Persson hjälper Hedberg på traven.
(Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Konstruktionen där takspännen klämmer åt taket framåt och nedåt, uppe i fart stabiliserar hardtopen en del flex i karossen. Det krävs två personer att frigöra den snygga men tunga takkåpan, som vi placerar på en filt som ligger utlagd på golvet. Formerna på 1800-karossen ser ut att vara gjorda för roadsterlooken. Bakskärmarnas spikraka pressveck bildar avslut för partiet bakom den öppnade sittbrunnen. I sidobackspeglarna är det lätt att börja stirra på kromlinjalerna även under fart. Detaljerna är många och samtliga stiliga. Få svenska vagnar har ägnats så mycket omsorg till form som just P1800. Legendariska designern Pelle Pettersson, då i sin tidiga studieungdom, lyckades på sitt första och enda försök att skapa en sportbil.
(Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Sittpositionen är låg, hakan landar precis över midjekanten när man sjunkit ner i de för sin tid superergonomiska sätena med de rektangulära nackskydden som i form och storlek liknar benskydden hos en samtida hockeymålvakt.
Vi letar oss ut från Göteborg, touchar först Lundbyverken där de första 1800 S-bilarna byggdes 1963 och som numera inkvarterar Volvo Lastvagnars utvecklingscentrum, sticker norrut upp mot Kungälv. Direkt efter Bohus fästning håller vi höger och letar oss via klappriga kullerstensgator längs med Göta älvs västra strandkant. Den gamla landsvägen upp mot Ljungskile och Uddevalla är populära bland hoj- och hobbybilsåkare, men denna dag får vi endast morsa på en Porsche 911 Carrera 2 från 1990 och asfaltsläggare. Vi tackar för att myndigheterna håller i gång med väghållningen även på våra favoritsträckor!
Den korta växelspaken styr rakt ner bland kuggarna i den fyrväxlade manuella lådan. Motståndet finns där, känslan är rå och mekanisk, samtidigt direkt och kommunikativ. Med den sugrörstunna metallpinnen på höger sida går den elektriska overdriveväxeln i. Ingreppet är mjukt, på kurvig och backig landsväg pendlar man gärna mellan fyran och överväxeln med ett lätt knyck på högerpinnen.
](Foto: Glenn Lindberg / Expressen Lifestyle)
Trots rejäla förstyvningsbalkar i underredet flexar karossen rejält på ojämn grusväg. Med hardtopen monterad stabileras bilen betydligt , inte underligt eftersom det löstagbara taket är den ursprungliga överbyggnaden.
Volvo 1800 S är ingen raket, mer av en effektiv mini-GT. Företaget satsade aldrig riktigt på rally eller racing på sin tid – ett måste för att bli omskriven och omtyckt som en sportig figur. Helgonförklarad i egna reklamblad räcker inte. En av anledningarna till att det fortfarande går att få tag på hyfsade exemplar till rimliga priser. Men då pratar vi vanliga P1800, S- och E-modeller. Knappast unika cabrioleter som detta unika exemplar.
Stannar till, provlyfter den komplicerade sufflettställningen några gånger. Gör man inte proceduren korrekt fastnar man och tvingas göra om. Suffletten ligger väl gömd under tre täcklock efter det att baksätesryggen fällts och framsätena skjutits fram. Slutresultatet är en sidoprofil som härmar plåttakets taklinje. Kanvastyget stramas upp, spänner upp den beiga textilen på ett påfallande stolt och friskt vis. Betydligt skarpare än hos Volvoville 1800 Convertible.
Volvo 1800 S Cabriolet 1969
Ursprungligt pris (1969): 24 800 kr.
Uppskattat pris (2010): 250 000 kr.
Motor: Bensin. 4-cylindrig längsmonterad radmotor, enkel kamaxel, 2 ventiler per cylinder. 2 SU Förgasare.
Cylindervolym 1 986 cm3. Max effekt 118 hk vid 5 800r/min,max vridmoment ca 170 Nm vid 3 500 r/min.
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell med elektrisk överväxel.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 175/70 R15.
Mått /vikt (cm/kg ): Axelavstånd 245, längd 435, bredd 169, höjd 128, spårvidd f/b 132/132.
Tjänstevikt 1190kg, maxlast 260kg. Tank 45 liter.
Fartresurser: Acceleration 0–100 km/h 12,0 s. Toppfart 180 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning 1,00 l/mil.
______________________________________________________________________________________________________
Vi kör Volvo-prototypen P958-X1
(Artikeln publicerades ursprungligen i
Klassiska Bilar nummer 8/2011)
Hemlighetsmakeriet runt framtagandet av Volvo P1800 var rigoröst. Vi provkör den allra första handbyggda prototypen och berättar historien om – vid provkörningstillfället – bilvärldens, vid provkörningstillfället, piggaste 50-åring!
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Första Volvo P1800 tillverkades 1961 och därför firas modellens 50-årskalas av klubbar och entusiaster över hela världen i år.
Egentligen började historien långt före dess, nämligen fem år tidigare.
Efter att ha försökt göra varumärket Volvo hetare med modellen ”Sport”, även kallad P1900, tvingades företaget ta nya tag. Rejält. Efter endast 67 tillverkade exemplar övergavs den PV-baserade P1900 som hade alldeles för lite sportbil över sig. Ledningen visste att Amazonmodellen var i antågande. Betydligt skarpare väghållning och modernare motorer var på gång.
Raskt planerades det för en ny, sportigare bil och en av projektmännen var Helmer Petterson som hade god kontakt med både Assar Gabrielsson och nytillrädde Volvochefen Gunnar Engellau.
Petterson hade under kriget utvecklat gengasteknik för Volvo, hans fortsatta arbete påminner mycket om nutidens konsultande inom bilutvecklingsbranschen. Helmers son Pelle var tidigt involverad i faderns arbete hos Volvo och tillsammans planerade duon mycket av det som skulle bli P1800.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Hösten 1957 skeppade Volvo tre kortade Amazonkarosser till Frua i Turin. Karosserna handknackades – en reservdelsskärm passar inte på X1.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Formmässigt var Engellau och Volvoledningen övertygade om att den nya sportbilen skulle ha typiskt italienskt linjespel, något som låg i tiden och som troddes vara receptet till framgång och ökad försäljning. Att få in kunder i försäljningshallarna i Europa och USA var det tydliga målet med P1800-projektet.
När designen var vald sommaren 1957 skred det lilla projektteamet till verket. Nyexaminerade formgivaren Pelle Petterson anställdes på korttidskontrakt av designhuset Frua i största hemlighet. Det var Engellaus bestämda vilja att bilen skulle förbli italiensk i sitt formspråk. Raskt byggdes tre handbyggda prototyper med benämning P958 (”9” för beslutsmånaden september och ”58” för det kommande modellåret) och slutprefixen X1-3.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
När prototypbilarna var färdiga bedömdes de av svenska ingenjörer, inköpare och beslutsfattare inom Volvo. Nålsögat för Volvo var produktion. Tyska Karmann, NSU Motorwerken och Karosseriwerke Drauz K.G. var mest aktuella men Volvo valde engelska Jensen Motor som tillverkare de första åren 1961-63. Kvalitetsproblem gjorde att Volvo flyttade över produktionen till Lundbyfabriken på Hisingen redan efter två år. Däremot fortsatte Pressed Steel sin tillverkning av karossplåt ända fram till 1968.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Även om uppstarten för tillverkningen var bekymmersam med bland annat kvalitetsproblem och kontraktsbrott var lösningen med ”outsourcing” enda möjligheten för Volvo att tillverka P1800.
Under perioden fram till 1961 användes de tre prototypbilarna som rullande testbänkar av Volvos personal. Utvärdering av drivlina, karosseripassning, detaljlösningar – allt var nyttig information och bilarna levde ett hårt liv.
Alla tre P958:or finns kvar än idag. Göteborgaren Jonas Kjellberg har ägt P958-X1 sedan 1989, vårdandet är av karaktären att behålla ursprungsskicket. Den tredje prototypen, P958-X3, genomgår för tillfället en grundrenovering. Prototyp två står i Volvos museum i Göteborg.
– Det är alltid svårt att renovera bilar som fungerat som testbänk eller arbetsredskap, berättar Jonas. Frågan är i vilket stadie man ska ”frysa” och återställa bilen till?
Den duvblå lackeringen på X1:an är från en grundligare uppdatering av bilen från mitten av 1960-talet. En av Volvos testingenjörer, Sven-Olof ”Esso” Andersson, fick köpa loss provvagnen och lät flytta över den mesta tekniken i en nyare kaross. Kvar blev den ursprungliga Frua-karossen som konstruktör Arne Hultberg på Volvo försiktigt tog sig an.
Hultberg återställde bilen, nu med ändrat chassinummer från ”X1” till ”X010”. Samtidigt fick bilen en modernare instrumentpanel, allt för att stämma bättre i tiden.
Inredningen är i princip densamma som när Pelle Petterson bestämde utformningen hösten 1957 hos Frua i Turin. Visst, sömmarna på högerstolen har spruckit men stilen på sitsar och dörrsidor är klart modern. Tidlös, hinner jag tänka innan jag äntrar sittbrunnen. Ribbat ljust fuskläder, stolsryggar som designmässigt lyfter från sittytorna och överlag ett klarare formspråk än på de senare produktionsbilarna. Det orenoverade skicket i övrigt tilltalar.
Den svängda listen på dörren behövdes för att designen skulle kännas rätt, enligt designer Pelle Petterson.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Samtidigt berättar Jonas att Pelle Petterson gärna plockade bort originalets plåttallrikar när det skulle köras hemma i göteborgstrakten.
– Ibland lånade Pelle provvagnen P958-X1 av Helmer men navkapslarna hade en benägenhet att trilla av titt som tätt om man körde undan lite, berättar Jonas och ler.
Tyvärr är det inte den ursprungliga träratten kvar men nersjunken i originalsitsarna kör man gärna några kvarter i minnenas arkiv.
Prototypbilarnas hårda liv förde vagnarna och deras ansvariga personal jorden runt. Höghastighetskörning på tyska Autobahn, bromsprover i Alperna, nötande på Volvos egna testanläggning Stora Holm samt diverse leverantörsgenomgångar och uppvisningsresor inför förhoppningsvis trånande Volvosäljare runtom i Europa och USA, stod på schemat för de tre bilarna. Man kan föreställa sig ett stort antal omlackeringar, motorbyten, broschyrfotograferingar etcetera. Bilarna ”hölls vid liv” under de tre år det dröjde innan Jensen Motors började med sina leveranser.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Den duvblå färgen kom till i samband med att X1 chassitekniskt blev till ”X010” i mitten av 60-talet. Det för dagen nersläckta kondiset finns i Järpås, mitt på västgötaslätten. Originalfärgen anas på huvens undersida – ljusblå metallic! B18 har ersatt den ursprunliga B16-motorn.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Huvstötta i form av förspänd knäledsrulle hämtades från lagerhyllan. Notera kromlisten som ramar in motorrummet.
Pettersons ursprungliga exteriörform är tydligt skarpare om man jämför med en senare tillverkad produktions-P1800. Särskilt i sidoprofil märks en bågform från för till akter som inte finns hos produktionsbilarna. Motorhuv, taklinje och baklucka är som ritade i ett svep.
Men det krävs ett skarpt P1800-öga för att se olikheterna.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Gallrena över ventilationsuttagen framför vindrutan, Volvoemblemet i fronten, de striktare mässingslinjalerna på de högre fenorna bak, de ursprungliga centrerade avgasutblåsen. Detaljerna är många och det är lätt att drömma sig bort till ett soligt, italienskt, sent 1950-tal. Precis som Volvos ledning önskade det.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Volvo P958-X1
Ursprungligt pris (1961, produktionsbil): 17 900 kr.
Uppskattat pris (2011): ”Jag säljer den för 3 miljoner kr.”
Motor: Bensin, 4-cylindrig längsmonterad radmotor, en kamaxel, två ventiler per cylinder. Förgasare. Cylindervolym 1 778 cm3, Max effekt 100 hk vid 5 500 r/min, max vridmoment 147 Nm vid 4 000 r/min.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Kraftöverföring: Motorn fram, bakhjulsdrift. 4-växlad manuell.
Hjul: Fälg 5 tum, däck 165 R15.
Mått/vikt (cm/kg): Axelavstånd 245, längd 440, bredd 170, höjd 128, spårvidd f/b 131/131, Tjänstevikt 1 180, maxlast 270, Tank 45 liter.
Fartresurser: Acceleration 0-100 km/h ca. 12,0 s, toppfart ca. 175 km/h.
Bränsleförbrukning: Blandad körning ca 0,90 l/mil.
(Foto: Andreas Libell / Expressen Lifestyle)
Särskilt utsidans originalformer är vassare än på de senare produktionsbilarna. Endast hjulen sticker lite i betraktarens ögon.
– Jag har monterat franska trådekerfälgar av märket Robergel för att de är så snygga, berättar Jonas Kjellberg.
Robergel kromekerfälgar
(Foto: David Farrington)
Länk till: Snyggt med Robergel kromekerfälgar på P1800.
______________________________________________________________________________________________________
Provkörning av elbilen Caresto P1800 GTe
(Artikeln publicerades ursprungligen i
Teknikens Värld den 27 jan 2023)
(Foto: Glenn Lindberg / Teknikens Värld)
Läs mer från Teknikens Värld: Provkörning av elbilen Caresto P1800 GTe.
Tillbaka till Forumet eller
Till Volvo P1800 Instagram
Till Volvo 1800 Picture Gallery
Till Svenska Volvo P1800 klubbens Hemsida!
Till Svenska Volvo P1800 klubbens Facebookgrupp!
Till Officiella Facebooksidan för Svenska Volvo P1800 klubben!
© Svenska Volvo P1800 Klubben! /mike1800 "
"