Sydostträff P1800 i Blekinge

Ingegärd Raymans deltog i årets Sydostträff i Blekinge, arrangerad av Birger Wernersson. Här är hennes intryck:

Besök på Laxens hus i Mörrum

Besök på Laxens hus i Mörrum

Vi checkade in på First Hotel i Olofström och bjöds på fika. Vår ledare, Birger Wernersson (bilden ovan), hälsade oss välkomna och informerade om dagarnas program. Därefter begav vi oss på slingriga, natursköna vägar mot Mörrums Kronofiske. För Mörrum, som samhälle, har laxfisket haft stor betydelse. Hit kommer turister för njuta av den vackra naturen, äta gott på någon restaurant, se laxutställningen m.m. Hit åker också förhoppningsfulla fritidsfiskare från hela världen för att kanske dra upp en riktig bamsefisk.

Stopp vid Mörrumsån med lunchpaket

Stopp vid Mörrumsån med lunchpaket

Vår guide redogjorde detaljerat för laxens förehavanden från kläckningen på våren tills den, efter långa vandringar, kommer tillbaks till födelseån för att leka. Då ”tar den på sig” sin lekdräkt (mörk rygg och rödaktig buk) och då växer också hanens underkäke ut till en kraftigt uppböjd krok – en krok som kan vara bra i strid med andra hanar, men som tydligen också anses attraktiv bland laxdamerna. Men om man nu är en liten klen firre med oansenlig krok! Ja, då får man snällt hålla sig i bakgrunden och titta på. Men stopp lite! Känns inte detta igen? Visst är det väl oftast så även bland oss människor. Störst, stiligast (och kanske med störst trut) vinner.

Samling utanför köpmanshuset Skottsbergska gården

Samling utanför köpmanshuset Skottsbergska gården

Nästa dag inleddes med ett besök på Skottsbergska gården i Karlshamn. Gården byggdes på 1700-talet. Med sitt läge vid ån nära stadsporten var möjligheterna för handel optimala, och fortfarande finns förutom själva bostaden också stall, dass, vedbodar och den gamla handelsboden bevarade. Den sista ägarinnan, Hanna Ljunggren, överlät 1927 gården med alla inventarier till Stiftelsen Skottsbergska gården. Här får man en god uppfattning om hur en borgerlig bostad kunde se ut vid sekelskiftet med väggdekorationer, möbler, bruksföremål och fantastiska kakelugnar.

Vidare till Karlshamns punschfabrik. Punsch betyder faktiskt fem (på Sanskrit) och namnet kommer sig av att fem olika ingredienser ingår i drycken – arrak, alkohol, vin, vatten och socker.
Trodde ni kanske att punschen tillverkas i Karlshamn. Fel! Efter en del turer har produktionen hamnat i Finland. Ägaren då? Ja, även här har fransmännen varit framme och snott åt sig en godbit. Vad som fanns att se i Karlshamn var de gamla tillverkningsapparater, som användes för länge sedan. Här fanns bland annat en sinnrik anordning, där punschen från en ränna leddes ner i flaskorna. På en bänk satt en person och plockade bort de fyllda flaskorna, som därefter försågs med kork. Denna arbetsuppgift var alltid förbehållen en kvinna. Gissa varför! Jo, en man skulle ju kunna frestas att smaka på de söta dropparna, med risk för att trilla av bänken redan framåt eftermiddagen. Att en kvinna skulle hemfalla åt ett så skamligt beteende, trodde man inte.

Tyvärr så dricks det inte så mycket punsch numera. Kanske är det dags att återuppta den gamla trevliga traditionen med ärtsoppa och varm punsch för att bättra på försäljningsstatistiken.

På Volvo i Olofström tycktes det däremot inte finnas någon oro för sjunkande försäljningssiffror. Vår guide, Jonas Knutsson, utstrålade optimism och framtidstro och berättade gärna om den ökande produktionen och den goda anda, som råder på företaget. Men den nya P1800-modellen då. Hur blir det med den? På den frågan gavs inget svar, men Knutssons hemlighetsfulla min avslöjade att något är på gång.

Strax söder om Olofströms centrum ligger Kjell Olssons bilmuseum – en fantastisk samling av unika fordon. Här fanns flera Flygande Jakob, Ingmar Johanssons Excalibur, Christer Sjögrens gamla moped m.m. m.m. Att en enda person kunnat samla på sig så många dyrgripar är häpnadsväckande. Häpnadsväckande var också Kjell Olssons fantastiska minne och berättarförmåga, något som lockade till många glada skratt.

När vi talade med Birger Wernersson förra året, nämnde han att han hade ett litet embryo till en P1800-runda. Konstateras kan att detta embryo vuxit till en värdig, lärorik och roande tur, som vi sent kommer att glömma.

Tack, Birger och Teresa för allt arbete ni lagt ner på detta.

Ingegärd Rayman, GML 850

Kommentera